Bert-Brunos resa till Norrbotten, del III (1/3)

Kära Elit-SKAEMT:are.

Jag kan nu meddela att hela familjen Bert-Bruno är lyckligt hemkommen från den strapatsrika resan i Norrbotten. Alla är välbehållna så när som på några skrapsår och kliande insektsbett, men det hör ju som bekant sommaren till.

Nu ska jag få be att få göra en hel pudel, ty jag har i mina tidigare inlägg låtit påskina att Norrbotten skulle vara uselt och usch. Jag har ljugit. Norrbotten är bland det megacoolaste man kan uppleva här i världen! Snyggt, gammalt, stilrent, kargt, högt, varmt, överraskande och förbannat eljest! Som vanligt kommer jag att exemplifiera med fotografier.

Vem kan hata en landsända som uppvisar solsken dygnet runt. Till en början svårt att hantera men efterhand fullständigt självklart. Denna solnedgång/uppgång är fångad i Piteå.

Att se Storforsen vräka sig ner med en fallhöjd på 82 m på 6 km är gåshudsframkallande mäktigt.

Å helt plötsligt springer de framför bilen.

Och vad är mer överraskande än att råka rasa in på en konsert där Jakob Hellman återförenas med sitt tonårsband Ampere i Voulerim!?

Kort sagt, allt är lite häftigare i Norrbotten. Här är det lite häftigare i form av en jättegryta.